Fram till för bara några år sedan var solenergi något bara för entusiaster i Sverige. Idag är läget helt annorlunda. Det beror både på effektivare och billigare solceller och ett ännu starkare statligt stöd för solenergiproducenter.
Och faktum är att tack vare att Sverige har ett kallare klimat, så blir solpanelerna ännu mer effektiva (länk till artikel i NyTeknik). Därför är det äntligen soldags i Sverige.
Bor du i eget hus har du nog precis som jag haft anledning att fundera över olika lösningar både för i första hand uppvärmning de senaste åren. Det finns ju en uppsjö av alternativ att välja på idag: bergvärme och andra typer av värmepumpar, pellets- eller vedbrännare, fjärrvärme, elpanna … Och sannolikt har du också tittat på solceller någon gång – men kanske bara som hastigast, eftersom det varit ett dyrt alternativ.
Men tekniken går framåt. Idag är en egen solcellsanläggning på hustaket inte bara ett sätt att klara husets värmebehov – idag kan den lika gärna vara ett kraftverk som kan omvandla solens strålar till prima el istället. Och tack vare att solcellstekniken snabbt har utvecklats och priset per kilowatt därmed fallit brant, är det idag ett ekonomiskt försvarbart alternativ till betal-elen de flesta av oss har i vägguttaget. Till och med i nordliga Sverige.
Hur har vi kommit hit?
Well, för det första är det nog läge att inse att delar av Sverige har lika goda förutsättningar för solenergi som stora delar av Tyskland. På kartan nedan ser du hur mycket solinstrålning som landar i en del av Europa under ett år.
Skillnaden mellan Berlin och Stockholm är liten. Men det blir ännu bättre. Källa: Källa: https://globalsolaratlas.info
Som du ser är instrålningen i Stockholm och Berlin ganska lika: 981 mot 1065 kilowattimmar per kvadratmeter.
Svensk kyla ökar effekten
Men det är faktiskt ännu bättre än vad just denna karta visar. Det beror bland annat på att solceller blir mer effektiva i lägre temperaturer. De ger alltså mer kraft i kalla Sverige än i varmare Tyskland.
Resultatet blir att en solpanel i Stockholm producerar nästan exakt lika mycket el på ett år som en i Berlin – 1021 kilowattimmar per kilowatt, jämfört med 1022 kilowattimmar per kilowatt.
Tack vare solens vinkel blir det jämnt skägg mellan Stockholm och Berlin.
Och det gäller inte bara Stockholm som du ser – längs hela den svenska ostkusten, sydkusten och stora delar av västkusten och inlandet, är solpaneler tillräckligt effektiva för att vara en attraktiv lösning. För att förtydliga har jag förstärkt färgerna i kartan nedan.
Samma karta men med mer intensiva färger för att förtydliga. Den svenska ost-och sydkusten har fina förutsättningar för solenergi.
Bäst förutsättningar för solel finns på Gotland och Öland, men överallt där det är den ljusare blå färgen är läget utmärkt. I fältet med den mörkare blå färgen och den lila är förutsättningarna än så länge inte generellt lika bra – där tar det några års utveckling till innan det blir en självklarhet.
Så, för att sammanfatta:
Tack vare den tekniska utvecklingen inom solpaneler och det prisfall på paneler som skett de senaste åren, har gjort solenergi till ett mer konkurrenskraftigt alternativ för den privata elproduktionen. Detta gäller för delar av Sverige, framför allt längs med kusterna i södra halvan av landet.
Vid sidan av detta har staten också valt att subventionera elproduktion med solceller på olika sätt, bland annat med investeringsstöd och skattereduktion. Detta är faktorer som jag får återkomma till i ett annat inlägg.
