Prisfall och statligt stöd gör solenergi lönsamt

08 Aug 2017

Att priset på solceller har fallit stadigt i flera decennier och beräknas fortsätta att göra det i tiotals år framöver, är ett avgörande skäl till att solpaneler och solenergi är ett attraktivt alternativ i stora delar av Sverige.

Ett annat är de stöd och regler som snabbt kan göra solanläggningen till en inkomstkälla för takägaren.

Priset på solceller har fallit i flera decennier

Priset på solceller har fallit i flera decennier. Nu är de så billiga att solenergi blir lönsamt i Sverige.

Ett fall på 10 procent varje år, i 34 år. Så har prisutvecklingen för kiselbaserade solceller sett ut sedan 1980-talet. Och den utvecklingen förväntas fortsätta i åtminstone 15 år till, enligt en rapport finansierad av bland andra Europeiska kommissionen. Rapportförfattarna kommer fram till den slutsatsen utifrån den formel som kallas Moores lag och förutsäger en dubblering av kapaciteten för en komponent med en viss frekvens.

Sedan 1977 har priset på solceller sjunkit med över 2 500 procent. Priserna i diagrammet är sannolikt hämtade från den amerikanska marknaden och ger bara en delvis korrekt bild av verkligheten, men trenden har varit densamma i hela världen, även om siffrorna varierar lite.

För konsumenten innebär prisutvecklingen för solceller i slutänden – när alla kostnader för solanläggningen räknas med – ett prisfall på cirka 5 procent per år.

Tyska paneler faller snabbare än kinesiska

Diagrammet nedan baseras istället på information från den tyska solkraftskomponentsbörsen PVXchange och visar priset per watt på solpaneler sorterat på tillverkningsland.

Pris Solpaneler pvXchange

En del av förklaringen till de fallande priserna är att produktionen av solceller och solpaneler ökat explosionsartat de senaste åren. Framför allt Kina har satsat väldigt mycket på produktion av solpaneler och bland annat stöttat solenergianläggningar ekonomiskt. Trots det har prisfallet på tysktillverkade solpaneler faktiskt gått snabbare de senaste åren, något som kanske avspeglar att Tyskland utan jämförelse är världens största solenergination per capita, och näst största över huvud taget när det kommer till solproduktion.

Dags för solkraft i Sverige

Ett litet antal svenskar var tidigt ute med solenergi, men utvecklingen har gått väldigt långsamt sedan 1990-talet, jämfört med många andra europeiska länder. Därför hamnar Sverige långt ner på listan över installationer mätt som antalet installerade kilowatt. 2015 var siffran 130 megawatt totalt enligt Wikipedia.

Men sett till statistiken verkar utvecklingen ha tagit fart även här: redan 2016 anger samma källa total installation på 175 megawatt – en ökning på över 30 procent på bara ett år.

Det är logiskt: nu har både effektiviteten och priserna hamnat på nivåer där solenergi äntligen är konkurrenskraftigt även för svenskar.

Politisk vilja till mer solenergi

Men det är inte bara vetenskap och marknadskrafter som bidrar till solenergins fördelar för svenskar idag. Under många år har det också funnits en politisk vilja att öka antalet solkraftsanläggningar i Sverige. Därför introducerade alliansregeringen ett investeringsstöd för solceller, ett stöd som har utökats av den sittande s/mp-regeringen.

Stödet för privatpersoner uppgår till 20 procent av investeringskostnaden. Parallellt med detta stöd finns även ROT-avdraget på 30 procent av arbetskostnaden. För solanläggningar har staten beslutat att arbetskostnaden alltid ska beräknas som 30 procent av totalpriset, vilket leder till att ROT-avdraget i slutänden alltid blir 9 procent av totalkostnaden och alltså knappt hälften av investeringsstödet.

Stöd till solenergi

Sälj elöverskottet, dra av skatten

Förutom investeringsstödet finns ytterligare ett antal regler som idag gör det förnuftigt, och till och med till en mycket lönsam affär för den som har rätt tak, att investera i solenergi. Det handlar om alltifrån försäljning av din överskottsel till reducerad skatt.

Kalkylen: 9–15 år till break even

Tillsammans har fallande priser på komponenter under de senaste åren och de olika stöd och möjligheter som finns i Sverige idag ökat lönsamheten i solenergi för privatpersoner drastiskt. Det innebär att en solanläggning idag har en intjäningstid på dryga tio år – i vissa fall handlar det till och med om kortare tid än så.

Men det är många faktorer som spelar in. Solpotentialen för det individuella taket avgör väldigt mycket. Först och främst handlar det om det geografiska läget. Vid sidan av det har takets storlek, vinkel och väderstreck stor betydelse, liksom om det skuggas under någon tid på dygnet och året.

Även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som krävs för en lönsam solanläggning, går det att ange några minimikrav. Till exempel ska taket ligga i sydväst–sydostläge, ha plats för minst 20 kvm solpaneler och ha en lutning på mellan 25 och 60 grader. Men som sagt, det är så pass individuellt att det inte är riktigt meningsfullt att prata om – bättre då att skaffa en ordentlig kalkyl för just ditt individuella tak.

Att priset på solceller har fallit stadigt i flera decennier och beräknas fortsätta att göra det i tiotals år framöver, är ett avgörande skäl till att solpaneler och solenergi är ett attraktivt alternativ i stora delar av Sverige.

Ett annat är de stöd och regler som snabbt kan göra solanläggningen till en inkomstkälla för takägaren.

Priset på solceller har fallit i flera decennier

Priset på solceller har fallit i flera decennier. Nu är de så billiga att solenergi blir lönsamt i Sverige.

Ett fall på 10 procent varje år, i 34 år. Så har prisutvecklingen för kiselbaserade solceller sett ut sedan 1980-talet. Och den utvecklingen förväntas fortsätta i åtminstone 15 år till, enligt en rapport finansierad av bland andra Europeiska kommissionen. Rapportförfattarna kommer fram till den slutsatsen utifrån den formel som kallas Moores lag och förutsäger en dubblering av kapaciteten för en komponent med en viss frekvens.

Sedan 1977 har priset på solceller sjunkit med över 2 500 procent. Priserna i diagrammet är sannolikt hämtade från den amerikanska marknaden och ger bara en delvis korrekt bild av verkligheten, men trenden har varit densamma i hela världen, även om siffrorna varierar lite.

För konsumenten innebär prisutvecklingen för solceller i slutänden – när alla kostnader för solanläggningen räknas med – ett prisfall på cirka 5 procent per år.

Tyska paneler faller snabbare än kinesiska

Diagrammet nedan baseras istället på information från den tyska solkraftskomponentsbörsen PVXchange och visar priset per watt på solpaneler sorterat på tillverkningsland.

Pris Solpaneler pvXchange

En del av förklaringen till de fallande priserna är att produktionen av solceller och solpaneler ökat explosionsartat de senaste åren. Framför allt Kina har satsat väldigt mycket på produktion av solpaneler och bland annat stöttat solenergianläggningar ekonomiskt. Trots det har prisfallet på tysktillverkade solpaneler faktiskt gått snabbare de senaste åren, något som kanske avspeglar att Tyskland utan jämförelse är världens största solenergination per capita, och näst största över huvud taget när det kommer till solproduktion.

Dags för solkraft i Sverige

Ett litet antal svenskar var tidigt ute med solenergi, men utvecklingen har gått väldigt långsamt sedan 1990-talet, jämfört med många andra europeiska länder. Därför hamnar Sverige långt ner på listan över installationer mätt som antalet installerade kilowatt. 2015 var siffran 130 megawatt totalt enligt Wikipedia.

Men sett till statistiken verkar utvecklingen ha tagit fart även här: redan 2016 anger samma källa total installation på 175 megawatt – en ökning på över 30 procent på bara ett år.

Det är logiskt: nu har både effektiviteten och priserna hamnat på nivåer där solenergi äntligen är konkurrenskraftigt även för svenskar.

Politisk vilja till mer solenergi

Men det är inte bara vetenskap och marknadskrafter som bidrar till solenergins fördelar för svenskar idag. Under många år har det också funnits en politisk vilja att öka antalet solkraftsanläggningar i Sverige. Därför introducerade alliansregeringen ett investeringsstöd för solceller, ett stöd som har utökats av den sittande s/mp-regeringen.

Stödet för privatpersoner uppgår till 20 procent av investeringskostnaden. Parallellt med detta stöd finns även ROT-avdraget på 30 procent av arbetskostnaden. För solanläggningar har staten beslutat att arbetskostnaden alltid ska beräknas som 30 procent av totalpriset, vilket leder till att ROT-avdraget i slutänden alltid blir 9 procent av totalkostnaden och alltså knappt hälften av investeringsstödet.

Stöd till solenergi

Sälj elöverskottet, dra av skatten

Förutom investeringsstödet finns ytterligare ett antal regler som idag gör det förnuftigt, och till och med till en mycket lönsam affär för den som har rätt tak, att investera i solenergi. Det handlar om alltifrån försäljning av din överskottsel till reducerad skatt.

Kalkylen: 9–15 år till break even

Tillsammans har fallande priser på komponenter under de senaste åren och de olika stöd och möjligheter som finns i Sverige idag ökat lönsamheten i solenergi för privatpersoner drastiskt. Det innebär att en solanläggning idag har en intjäningstid på dryga tio år – i vissa fall handlar det till och med om kortare tid än så.

Men det är många faktorer som spelar in. Solpotentialen för det individuella taket avgör väldigt mycket. Först och främst handlar det om det geografiska läget. Vid sidan av det har takets storlek, vinkel och väderstreck stor betydelse, liksom om det skuggas under någon tid på dygnet och året.

Även om det inte går att ge ett generellt svar på vad som krävs för en lönsam solanläggning, går det att ange några minimikrav. Till exempel ska taket ligga i sydväst–sydostläge, ha plats för minst 20 kvm solpaneler och ha en lutning på mellan 25 och 60 grader. Men som sagt, det är så pass individuellt att det inte är riktigt meningsfullt att prata om – bättre då att skaffa en ordentlig kalkyl för just ditt individuella tak.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *